Dragande dymmlingar???

[fallhofne]

Hejsan.

Vad är det för mening egentligen?
när sedan barnbarnen ska flytta stugan så får de ju jätteproblem helt i onödan?


Kan någon klok upplysa om fördelen?

Mvh fallhofne

[Tjalle]

Hej!

Jag skall försöka svara lite kort och enkelt om vad som jag anser, om detta med dymlingar,som man säkert ser lite olika på.Dymlingar är till för att hålla väggtimret på på plats mellan knutarna,och för att styra upp timret (istället för att se en massa fula spikhuvuden),tekniken är en stor fördel om man vill flytta stugan

De skall helst inte sitta för hårt i timret,så de bör torka och krympa i kapp med timret så det får möjlighet att följa med nedsjunkningen av väggen som är nödvändigt med hela taktyngden som trycker på,som kan ta månader.Och den går säkert ganska så lätt att plocka ned och flytta om man vill, då man ofta gör så med hus som skall flyttas från en byggplats MvhTjalle

[fallhofne]

Hej igen:)
ser att jag har varit lite för snabb igen

Hmm, ja det var lite nytt.

men i Boken från stock till stuga pratar Sven- Gunnar om dragande dymlingar.?
han har nån bild på en som ser rätt så 4kantig ut med en midja på mitten.?
jag blir bara så konfunderad.

På hantverks skolan Da Capo fick vi lära oss att de hellre ska få !löpa fritt" som du säger:)
Ock timrar man på mera sydsvenskt vis kan man ju bli tvungen att "lusa" som det så fint heter.
Då går ju inte dymlingen igenom övre stocken. utan sitter som en pigg i den undre om ni förstår mig, ock en bit in i den övre.

Ligger då den lite förskjutet så täljer man av på dymlingen på den motsatta (t e x utåt)sidan stocken ska åt o lägger en liten kil (nu) på insidan som då gör att stocken skjuts tillbaka i rätt läge.
Tack vare den lilla kilen.
Undrar om ni hänger med ?

[Tjalle]

Hejsan!

Bra att vara snabb kanske som ger oss mer att resonera om,och som då håller igång forumet som verkligen behövs,det är kul

Det med dragande dymlingar som du skriver om,kan jag ej svara på från boken,har du koll på vilken sida det var kan jag kolla in det.

För att timret skall ligga jämt på sidorna, så borra man genom överstocken, och en bit ner i understocken, som då följs åt i nedsjunkningen,som är en möjlighet.

Och det med fyrkantiga dymlingar, det är ganska bra till att låsa,om man putsa till hörnen som även bör sitta på rätt håll mot ändträt, i hålet.
Detta med timring vet jag, görs olika i vårt avlånga land som är väldigt roligt att få veta mer om,för alla

Det där med "lusa"och "kila" känner jag till ganska så väl,då man blir tvungen ibland att ta till Hälsn/Tjalle

[fallhofne]

Hej,

nej numret på sidan vet jag inte bara att jag såg det i boken någon gång när det nu var

[TW]

Jag brukar använda 8-kantiga dymligar med sådant mått att man måste slå ned dem med slägga. Jag har ju bara återuppfört gamla timror och då är det en fördel om dymlingen drar ihop stockarna litet eftersom stockarna ofta har krökt sig litet i höjdled medan timran var nedplockad. I nytt timmer skulle jag använda dymlingar med något lösare passning.

De gamla använde runda dymlingar som var borrade från undersidan av överstocken som du beskriver. En skicklig timmerman fick det oftast att lyckas riktigt bra.

Farfar använde något ovala dymlingar som spände mera i stockens längdriktning.

Fyrkantiga dymlingar låter svagt eftersom tvärsnittet blir mindre i ett hål med given diameter. Någon dymling med midja har jag aldrig sett utom i boken du beskriver.

Det viktiga är att man lämnar ett par cm sjunkmån i dymlingshålet. Timran är i sig själv så tung att risken att den börjar hänga sig på friktionen i några dymlingshål är minimal.